1. Presentation av mig

Jag heter Linnéa och är typ exakt 20 och ett halvt år. Jag växte upp i den lilla trevliga östgötska staden Motala som i princip inte kan skryta med ngt annat än Varamon - Nordens största insjöbad. På gymnasiet läste jag omvårdnadsprogrammet och det gav mig sommarjobb på den bästa sjukhusavdelningen jag kan tänka mig. Där spenderade jag min första sommar som följdes av ett halvår med matteplugg på komvux för att få till det där lilla eländiga G:et varvat med mer jobb på sjukhuset. När jag ÄNTLIGEN fick godkänt i matten bestämde jag mig för att ge mig in i universitets underbara värld och det förde mig 27 mil bort till Uppsala för en termins engelskastudier, jag bodde där tillsammans med min helt underbare och fantastiske pojkvän Erik (<3) till början på Juni när sommaren började och jag flyttade hem igen och jobbade på sjukhuset och hade ytterliggare en mkt trevlig sommar.

Nu bor jag i Örebro sedan augusti och läser sjuksköterskeprogrammet osm i princip var hela orsaken till komvux. Jag har velat bli sjuksyrra sen högstadiet skulle jag gissa på. Dels för att jag är så praktisk, jag lär mig bäst om jag får göra det själv, jag har alltid får höra att jag är så bra på att "ta" människor, och så älskar jag hela sjukhusmiljön, mamma jobbar på sjukhuset hemma så jag var där och hälsade på så ofta jag kunde när jag växte upp för jag tyckte det var intressant och fascinerande och lite lite läskigt.

De flesta i min generation har gjort ngt utomlands sen gymnasiet men jag har aldrig kännt att det passar mig riktigt, behöver få bli vuxen ordenligt först och få lite skinn på näsan innan jag ger mig iväg på banbrytande äventyr ^^

Mina största intressen i livet är pojkvännen, musik, böcker, film, tv (sucker för sjukhuserier ^^) vänner, familjen, mode, träning och inredning.
Jag spelar saxofon sedan vårterminen i 7:an.  Har spelat med olika små ensember, storband och orkestrar genom åren och det har varit min stora glädje i livet och tillflykt när vardagen och skolan kännts för överväldigande. Fick inte bara en helt underbar pojkvän tack vare det utan också en hel dörs med underbara människor jag kunde kalla vänner.

I övrigt är jag oftast en väldigt positiv människa, ibland drar plugget ner humöret men jag jobbar på att inte låta det knäcka mig. Jag älskar livet och ser fram emot framtiden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0